HouseFinders Peloponnese: leva och jobba i Grekland

Kvällen den 21 december 2017 lämnade Elias och jag Göteborg och den 24 december 2017 kom vi till hamnen i Patras. Härifrån skulle vi ta oss till Koroni, där vi hyrde ett hus för de första 3 månaderna i vårt nya land. Även om vi just i denna stund var hemlösa så var vi sedan slutet av 2015 lyckliga ägare till en tomt i Mani, i byn Nomitsi där vårt hus skulle byggas.

Både Elias och jag hade med oss jobbuppdrag från Sverige, Elias på 100% och jag på 30% eftersom min uppgift var att bygga ett företagskoncept kring försäljning och uthyrning av fastigheter i Messinia. Vi startade med Husigrekland.se, för att sedan utöka med Domwgrecji.pl och Houseinpeloponnese.com som så småningom blev HousefindersPeloponnese.com.

Åren innan vi blev med huset

Vi startade med husbygget i början av 2020 och flyttade in i ett “nästan” färdigt hus i september samma år. Innan dess och efter att vi hyrde ett hus i utkanten i Koroni, hyrde vi en tom lägenhet i Agios Nikolaos och ett möblerat hus i Stoupa. Alla våra egna erfarenheter från denna period hjälpte Elias och mig att bättre förstå konceptet “långtidsuthyrning”. Något som våra egna kunder kan ha nytta av så att säga.

Jag skulle säga att de första åren lärde Elias och mig konsten att vara förändringsbenägna. Kanske till och med förlåtande till många saker och ting som vi aldrig skulle acceptera i vårt svenska liv. Jag kan säga att det var en lärorik period, inte en dans på rosor precis, men ack så olikt vårt tidigare levnadssätt!

• Jag skickade under 2018 minst 40 mejl till de som jag ville jobba med rörande fastighetsförsäljning och/eller fastighetsuthyrning. Jag fick zero svar tills jag förstod att det räcker att jag frågar EN person om familje- och vänrelation till personen/företaget jag vill komma i kontakt med. Alla 40 mejl löstes EN eftermiddag över en kopp kaffe och en lunchpizza
• Jag skickade samma år minst lika många kalenderbokningar inför våra möten med grekiska kunder. INGEN som svarade. Jag upptäckte ganska fort att bokningarna görs via telefon/WhatsUp/Messenger. OCH många (då) har använt en anteckningsbok (jag menar papper och penna typ)
• Det finns inga “nya” affärsrelationer som kan knytas utan ett personligt möte. “Man måste se varandra i ögonen, skaka hand och få en känsla”
• När du träffar Greker andra gången, även om det bara är på en taverna där du var en kund för 2 veckor sedan, så blir du en vän. OCH en vän kan hjälpa en annan vän att komma i kontakt med dig. OM du vill och behöver det.
• När en mindre bilolycka inträffade Elias och vi pratade om denna förskräckliga upplevelse en ENDA frågan kom gång på gång. “Men DU är ok?” Bil är bara bli, ett möte som du inte kom till är bara en händelse men DU, DU är viktigast!

Det var även under denna perioden som världen skakades av Covid pandemin….Våra tidigare planer med att träffa familjen flera gånger under ett år, att hålla kontakten med personliga möten blev inte så som vi har tänkt oss. Under den första “innan vi blev med huset perioden” lärde vi oss också att mer och mer uppskatta skönheten av platsen vi valde att bosätta oss i. Vi lärde oss också hur viktiga de små korta mötena i en taverna eller på stranden är, alla här har tid för varandra utan massa av inplanerade gymbesök eller deadlines som ska vara klara innan midnatt. Elias ändrade sitt svenska uppdrag till 60% och jag jobbade 100% med HouseFinders konceptet. Omgivningen runt omkring började kännas som “hemma” även om vi fortfarande var “hemlösa”. Det grekiska nätverket växte och växte och vi hittade många goda vänner bland våra kunder. Det slutade vara viktigt att fråga om landet du var född i eller jobbet du har, det viktigaste var “hur länge stannar du i Mani” och “när ses vi”.

Livet i Nomitsi, vår egen by

Från september 2020 bor vi i vårt eget hus…. Wow! Nya erfarenheter från perioden vi byggde hus som jag kan “återanvända” i HouseFinders konceptet. Nya kontakter med människor som kan hjälpa oss att ”förstå” trädgården, då både Elias och jag är människor som INTE har “gröna fingrar”. Tomatodling, olivplockning, är detta en sallad eller en vitkål som växer där borta och liknande vardagsproblem.

Jag kommer ihåg en tidigt onsdag morgon när jag, fortfarande i morgonrocken, hängde tvätten ute och granne ropade “Kalimera Fru Elwira, hur mår du idag?”. Japp, jag är en av de 80 personer som kallas för “Nomitsianis”.

“Komma hem” känslan växte och stärkte sig, även om den underbara fria utsikten fick vara begränsad av ett stängsel och en mur. Inte för att vi var rädda för tjuvar men för att andra djur åt upp allt vi odlade! Nåja, vi lever i det “vilda Mani” trots allt, haha. Vi blev fler i hushållet, Estia flyttade in, det blev färre strandbesök eftersom poolen lockade med svalkande simturer och vår egen olivlund med en skön skugga och tystnad. Även om jag fick jobba längre och längre på kvällarna så var det en lyx att sitta på altanen och glo på de magnifika solnedgångarna.

Och alla de underbara nya människor vi träffade tack vare HouseFinders! Från olika delar av världen med olika kunskaper och olika erfarenheter… Både på säljsidan och på köpsidan. Det vi alla har gemensamt är en stark vilja att ändra på livet vi kände till tidigare och en stark tro på en bättre framtid. I oss själva och de vi möter finns en gnutta av en rebellisk visionär, en som kan planera och genomföra och, i många fall, en som älskar friheten att vara den man är. Och för att vara det behöver du varken vara en miljonär eller en pensionär, det är vi ett bevis på!

Tack för att du läste och hoppas att 2024 blir ett mer fridfullt för oss alla!